För att förbereda kommunen inför att barnkonventionen blir lag beslutade kommunstyrelsens utskott för hållbar utveckling under hösten 2018 att det skulle göras en kartläggning och behovsanalys – en nulägesanalys – av hur arbetet med barnets rättigheter bedrivs i kommunen.
– Vårt fokus var att få syn på vilka utvecklingsbehov och insatser som kommer krävas av kommunen när barnkonventionen blir lag, berättar Sara Gustavsson, folkhälsostrateg och just nu ansvarig för barnrättsfrågor i Örebro.
Gällande lagstiftning och barnkonventionen
Med inspiration från Malmö stad fick samtliga förvaltningar i uppdrag att se över gällande lagstiftning inom respektive verksamhetsområde och undersöka om det kunde finnas konflikter med barnkonventionen.
– Förvaltningarna gjorde det här arbetet själva och det var kontaktpersonerna i vårt barnrättsnätverk som förde frågan vidare in i sina förvaltningar, fortsätter Sara Gustavsson.
Som stöd för att genomföra kartläggningen fick förvaltningarna ett kortfattat underlag med grundprinciperna för barnkonventionen, samt frågor om det fanns lagstiftning inom deras verksamhetsområden som stod i konflikt med barnkonventionen.
– I svaren fann vi att motsättningarna faktiskt inte var så stora. Men socialförvaltningen lyfte fram att det skulle kunna finnas en konflikt mellan barnets rättigheter och föräldrars rättigheter enligt sociallagstiftningen, konstaterar Sara Gustavsson.
Förvaltningarna tittade också på hur deras mål och riktlinjer stämde överens med barnkonventionen och hur de tillämpades.
Barns kännedom om barnkonventionen
Nulägesanalysen undersökte också hur väl barnen i Örebro kände till sina egna rättigheter. Tre frågor fogades till den årliga brukarenkäten som genomförs för elever i årskurserna tre, fem och åtta, samt alla gymnasieklasser: Har du hört talas om barnkonventionen? Vet du vad den handlar om? Vem eller vilka har informerat dig om barnkonventionen?
– Eleverna i årskurs fem var de som bäst kände till barnkonventionen. Men sammanlagt var det bara hälften av alla elever som svarade att de kände till konventionen. Det visar att vi måste göra fler insatser för att barn ska veta att de själva är rättighetsbärare, fortsätter Sara Gustavsson.
Workshop om utvecklingsbehov
De förvaltningar och verksamheter som önskade fick möjlighet att delta i en workshop vars fokus var att identifiera utvecklingsbehov inför att barnkonventionen blir lag 2020. Fyra förvaltningar med sammanlagt 125 chefer, samt en gymnasieklass, deltog i de samtal och diskussioner som kommunen anordnade.
Helena Yourston är specialpedagog på förskolan och arbetar sedan i oktober även som verksamhetsutvecklare i barn- och elevhälsan på förvaltningen för skola och förskola. Hon ansvarade för den workshop som hölls för alla förskolechefer.
– Tillsammans gick vi igenom grunderna i barnkonventionen och därefter delades deltagarna in i grupper om fyra till fem och skrev ner vad de ansåg att vi skulle utveckla, berättar Helena Yourston.
Deltagarna fick också processa olika frågor tillsammans och sedan kategorisera och plocka ut områden där de såg att det fanns särskilda utvecklingsbehov. Nästan alla efterfrågade mer kunskap och ökad kompetens om vad det innebär för deras verksamhet när barnkonventionen blir lag. Många tog också upp vikten av mer systematik och bättre rutiner.
– Vi kom fram till att vi ofta brister i att få med barns röst i frågor som berör dem. Samtidigt finns det också väldigt bra exempel på hur personal jobbar med att få barn att komma till tals, avslutar Helena Yourston.
Örebros råd för att göra en nulägesanalys:
- Analysera vilka som är nyckelpersoner.
- Använd er av befintliga möten, kanaler och verktyg för att diskutera och samla in material.
- Etablera eller utveckla kanaler där barn kan föra fram sina åsikter.
- Säkerställ att barnrättsarbetet blir en kommunövergripande fråga där olika aktörer samverkar.
Redovisning av kartläggning och behovsanalys inför att Barnkonventionen träder i kraft som lag