Detta är en artikel från 2019.
– Barnkonsekvensanalyserna handlar om att ta ett helhetsgrepp för barn med särskilda behov. Dessa barn är särskilt förfördelade, säger Anna-Pia Vang som är utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn.
Varje år gör Simrishamn omkring femton barnkonsekvensanalyser på individnivå, med fokus på det enskilda barnet. Analyserna är omfattande och görs bara när andra insatser redan prövats utan framgång. Genom analysen kan de ansvariga se vad ett barn har för svårigheter och bedöma vilka resurser eleven kan behöva. Man tittar på alla insatser som gjorts tidigare och försöker förstå varför det ändå inte har fungerat.
– En analys ger oss en möjlighet att se var barnet befinner sig och den ger en bra grund för beslut. Barn kan ha gått i sex till sju olika verksamheter, från förskolor fram till högstadiet, innan det gjorts en samlad bedömning, säger Anna-Pia Vang.
Barnrättsperspektiv och barnrättskompetens
Arbetet med kommunens barnkonsekvensanalyser tog fart 2015 när Simrishamn tog emot många barn som var nyanlända till Sverige. Den dåvarande administrativa chefen hade under en längre tid arbetat med barnrättsperspektivet och satsat på att höja kommunens barnrättskompetens.
När kommunen sedan utvecklade sitt arbete med barnkonsekvensanalyser ville de finna ett sätt att leva upp till barnets rätt till utbildning och hitta en form för att garantera likvärdigheten.
Kommunens satsning på barnkonsekvensanalyser är också ett sätt att vara rädd om resurserna, eftersom det i förlängningen kan kosta väldigt mycket om barn inte får rätt hjälp i rätt tid. Här arbetar Anna-Pia Vang nära förvaltningens ekonom och tillsammans försöker de identifiera det Anna-Pia Vang kallar ”goda omkostnader”.
– Det är viktigt att förstå att man ibland måste våga satsa. Kan man satsa tidigare på barn så att det går att förebygga senare, betydligt dyrare insatser, sparar kommunen också pengar, konstaterar hon.
Utvecklat resursfördelningsmodell
I sin roll som utvecklingsledare och som en del i kvalitetsarbetet har Anna-Pia Vang tillsammans med flera andra tjänstepersoner på kommunen utvecklat en resursfördelningsmodell där anslag fördelas till alla grundskolor, friskolor och kommunala skolor.
För att få fram resurser för de individuella insatser som krävs håller Simrishamn inne en del av grundbeloppet för skolpengen. Resurserna använder barn- och utbildningsförvaltningen för att finansiera en högre personaltäthet av tvärprofessioner på skolorna – framför allt socionomer – men också andra personalkategorier inom elevhälsan.
– Enligt vår ekonom har vi högst andel elevhälsopersonal räknat per barn i Sverige! Det gör skillnad. Personalen hinner jobba mer förebyggande och hälsofrämjande. Förutom att vi upptäcker barn som är i behov av stöd tidigare ser vi också att vi har fått ner antalet kränkningar, konstaterar Anna-Pia Vang.
Tack vare de insatser som Simrishamns kommun gjort är det också många lärare som märker en skillnad i klassrummen.
– I vår utvärdering berättade en rektor att lärarna nu säger att de äntligen får jobba som lärare. Och vi fick också svar från skolorna att det generellt är lugnare hos dem. I förlängningen vågar vi nu hoppas och tro att detta gör stor skillnad för många elever, avslutar Ann-Pia Vang.
Simrishamns råd i arbetet med barnkonsekvensanalyser:
- Samverka med flera institutioner för barnens bästa.
- Bedriv en löpande kompetensutveckling.
- Jobba med elevinflytande ute på skolorna.
- Förankra barnrättsarbetet i hela organisationen.