Detta är en artikel från 2019.
Skellefteå är en kommun som arbetat länge och konsekvent med barnrättsfrågan. Arbetet samordnas i barnrättsgruppen.
– Vi har systematiskt arbetat med att utveckla dialogen med barn och unga. Bland annat genom det ungdomsfullmäktige som funnits i olika former sedan 1988 där unga har fått tycka till om kommunens utveckling, berättar Jörgen Svedberg som sedan 2012 är kommunens demokratilots – en titel Jörgen tycker känns helt rätt.
– Mitt fokus är på barn och ungas delaktighet och inflytande. En viktig del i detta är att träffa ungdomar i elevråd och uppmuntra unga att föra vidare sina egna tankar och synpunkter till politiken, fortsätter Jörgen Svedberg.
Dialog med barn och unga
Redan 2009 antog Skellefteå sitt första ungdomspolitiska program som sedan har reviderats i flera omgångar. Programmet utgör en del i strategin för att stärka barns och ungdomars inflytande, något som bland annat skett då man hösten 2018 gjorde en större undersökning om hur det är att vara ung i Skellefteå med hjälp av ungdomsenkäten LUPP.
Arbetet i barnrättsgruppen sker i ständig dialog med barn och ungdomar i kommunen och 2019 års ungdomsfullmäktige samlade 200 ungdomar.
– De unga vill att politiker ska komma ut på skolorna, de vill ha möjlighet att påverka, säger Jörgen Svedberg, som också är samordnare för barnrättsgruppen.
Representanter från olika nämnder
Idag är barnrättsgruppen ett tjänstemannanätverk med representanter från 14 olika nämnder. Gruppen träffas ungefär var sjätte vecka, ibland oftare.
– Styrkan med gruppen är att alla deltagare har ett starkt mandat från sina respektive nämnder och att de är förankrade i verksamheten, säger Yngve Lindmark som är utredningsstrateg under kommundirektören och själv ingår i gruppen.
Jörgen Svedberg håller med.
– Jag är med i flera olika nätverk, men detta är ett av de tyngsta därför att det är så etablerat. Det är en styrka att barnrättsgruppen har förgreningar till så många olika förvaltningar, men också att den verkar nära både ungdomar och politiker. Det är viktigt att personer med olika bakgrunder och erfarenheter deltar i arbetet. Dessutom har vi kul ihop, säger Jörgen Svedberg.
Ett konkret exempel på hur man arbetat är för att minska risken för våld. LUPP-undersökningen visade att en del unga, inte minst tjejer, inte kände sig trygga när de åkte buss. Tillsammans med ungdomar på skolorna gjorde barnrättsgruppen en kartläggning av otrygga platser som underlag för hur man skulle kunna åtgärda problemen.
Barnkonventionen blir lag
Samtidigt kan det alltid finnas en risk för att arbetet med barnrättsfrågor ”överbyråkratiseras”. Fokus måste ligga på vad man gör i praktiken. Därför har barnrättsgruppen och nämnderna valt att arbeta med checklistor, istället för att göra mer omfattande barnkonsekvensanalyser.
– Man måste alltid vara medveten om risken att fastna i formen, hur man gör saker. Det viktigaste är ju det arbete som sker i förvaltningarna, menar Yngve Lindmark.
Skellefteå ingår också i UNICEFs globala projekt Child Friendly Cities och är sedan hösten 2019 en diplomerad barnrättskommun, något som fått ytterligare fart på barnrättsgruppen.
– I arbetet inför att bli barnrättskommun var det ett stort plus att vi hade gruppen. När nu barnkonventionen blir lag får arbetet ytterligare vind i ryggen. Fast det är klart – man vill ju alltid göra ännu mer! säger Yngve Lindmark.
Råd och tips från Skellefteå:
- Gör en nulägeskartläggning så att ni vet situationen i kommunen.
- Stärk er kunskap om konventionen och dess roll.
- Fråga barn och ungdomar om hur de upplever kommunen, om de känner att politiker och förvaltning lyssnar på dem. Träffa elever, samarbeta med skolorna.
- Förankra arbetet politiskt och involvera politikerna i verksamheten.
- Var konkreta så att ni inte riskerar att fastna i en diskussion om dialogen i sig.
- Försäkra er om att barnrättsgruppens medlemmar har ett starkt mandat från respektive förvaltning.
- Jobba prestigelöst – och ha kul samtidigt!