Så följs barnrättsarbetet upp i Stockholms stad

Fokusera på ett antal utvalda områden, uppmärksamma utsatta grupper av barn och involvera olika kompetenser i arbetet. Det är några råd från Stockholms stads barnombudsman Agneta Widerståhl till de som ska följa upp arbetet med barns rättigheter i sin verksamhet.
Agneta Widerståhl barnombudsman i Stockholms stad

Agneta Widerståhl är barnombudsman i Stockholms stad Foto: Stockholms stad

Beslutet om att tillsätta en barnombudsman i Stockholms stad togs av politikerna i budgeten för 2015 och tidigare vice stadsjurist Agneta Widerståhl fick tjänsten. Hennes uppdrag är att driva på och stödja arbetet med barnkonventionen i staden. I arbetet ingår också att vartannat år ta fram en rapport om stadens barnrättsarbete.

Tog hjälp av checklista från SKL

När den första rapporten skulle tas fram 2017 fanns inga specifika instruktioner för hur den skulle se ut eller vad den skulle ta upp. Agneta Widerståhl valde då att undersöka var och hur barns rättigheter nämns inom stadens olika verksamhetsområden.

Hon gick igenom stadens budget, tittade på hur barns rättigheter fanns med i verksamhetsberättelser och statistik från bland annat elevenkäter. De beslut som tagits i fullmäktige som rörde barn och deras rättigheter var också av intresse. Som hjälp under arbetet med rapporten använde hon sig av SKL:s checklista för att redogöra för stadens strategiska barnrättsarbete.

Rapport för att följa upp barnrättsarbetet 

Rapporten är ingen forskningsprodukt eller heltäckande redogörelse över stadens barnrättsarbete. Agneta Widerståhl tror att en fallgrop i rapporteringen är att tro att man kan omfamna allt – i stället gäller det att fokusera på några utvalda områden som är särskilt viktiga för barnrättsarbetet.

I rapporten från 2017 valde hon också att fokusera på tre områden: Barns delaktighet, barns psykiska ohälsa och barn som riskerar att inte få sina rättigheter tillgodosedda.

– Det var viktigt för mig att uppmärksamma grupper av barn som har svårare att få sina rättigheter tillgodosedda. Jag valde då att utgå från mina erfarenheter som jurist i staden och vad jag observerat under tiden som barnombudsman, säger Agneta Widerståhl.

Resultat: barnrätt i stadens styrdokument

Rapporten har haft betydelse när Stockholms stad tagit fram nya styrdokument där barnrättsfrågor lyfts fram. Ett särskilt program för barnets rättigheter och inflytande i staden har antagits efter att rapporten togs fram.

– Tack vare detta program ska barnrättsarbetet följas upp i stadens ordinarie uppföljning – i verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser, konstaterar Agneta Widerståhl.

När hon nu tar fram den andra rapporten som presenteras i fullmäktige i december 2019 fokuserar Agneta Widerståhl, med utgångspunkt i stadens program för barnets rättigheter och inflytande, på att belysa vad som gjorts inom barnrättsområdet och att peka på de områden där det behöver göras mer.

– Jag har valt att sätta fortsatt fokus på grupper av barn som är mest utsatta. De har ofta svårare att få sina rättigheter tillgodosedda och upplever många gånger svårigheter inom flera olika områden. Vi får inte glömma bort dem, säger barnombudsmannen i Stockholms stad.

Agneta Widerståhls råd för att följa upp arbetet med barns rättigheter:

  • Se till att det finns strategiska beslut på högsta nivå i kommunen om att jobba med barns rättigheter. Gärna ett styrdokument att utgå från.
  • Ta fram anvisningar för att rapportera om barnrättsarbetet i verksamhetsberättelser; arbete som utförts, arbetssätt och effekter. Lyft utsatta grupper och berätta om hur utvecklingsarbetet för att dessa barn ska få sina rättigheter tillgodosedda ser ut.
  • Ta in fler kompetenser för att belysa barnrättsarbetet i en kommun, som till exempel personer med kunskap i statistik.

Rapport 2017 Stockholms stads barnombudsman